Höstkänning

höst vid sjön 003

I drömmarna går vi hand i hand och vi älskar varann,
när jag vaknar ber jag att drömmen skall vara sann.
Längtan att få se dig i vimlet är stark som en tyfon,
granskar dem jag möter och känner mig som ett fån.

Varför har jag hamnat i denna svårhanterliga situation,
där längtan efter kärlek framkallar en stor frustration.
Jag trodde jag såg dig men det var någon annan. Oh nej!
jag tror att du finns men ännu inte nått fram till mig.

Åren har sprungit ifrån mig, jag är inte längre en ung kis,
trots åldern är känslorna vid liv på något underligt vis.
Kärleken är evig och förälskelsen är kärlekens bebis,
den tar oss till ett himlastormande äventyr, ett paradis.

Nu börjar det bli höst eller alla fall sensommar i mitt liv,
löven skimrar i guld men jag tror på kärleken – är naiv.
Kan lyckan, trots tidens tand, ta min hand och leda mig,
dit där du är, där det finns som blir mitt livs bästa grej.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *