Det finns människor och myndigheter som jagar oss in i döden,
det finns de som får oss att uppleva fruktansvärt hemska öden.
Det blir till sagor som ger känslorna och fantasin fritt spelrum,
där och då kan en fjäder bli en höna, en skröna i ett fikarum.
Allt vi upplever får vi av det liv vi lever på den här planeten,
när det tar slut summerar vi, då har vi nått fram till evigheten.
Vi borde vara otroligt lyckliga och tacksamma att få vara här,
vi får uppleva närheten av livet och lära hur det är att vara kär.
Känslor och sinnen är något vi alla har, en stor och vacker gåva,
alla dem och kroppen därtill får en omstart varje natt vi får sova.
När gryningen sen öppnar dörren på glänt vaknar den nya dagen,
med sömndruckna ögon tittar vi upp och ser vad klockan är slagen.
Vi vaknar och upplever hur en ny dag sakta växer fram i våra liv,
blir varse att somt som har hänt är minnen som skär som en kniv.
Annat har lämnat en ljuv doft av en underbart finstämd atmosfär,
det är det som får oss att växa, mogna och uppleva livet som det är.