Kan du känna känslan av att aldrig ha varit älskad, bara behövd,
utnyttjad för att fylla tomrum, leva i känslan av att vara nersövd?
Livet tog dig med på resan för att du skulle få uppleva allt,
men dörren till ditt inre har varit stängd, där är mörkt och kallt.
Ibland har du öppnat ett fönster för att ge syre till kärlekens låga,
givit ditt liv en möjlighet att få känna frihet och lycka – att våga.
Men trots dina försök var det för det mesta en meningslös kamp,
ett försök att få vindarna att blåsa din väg, blåsa bort din kramp.
Så en dag när pionen blommade vaknade dina känslor till liv,
doften tog med dina känslor på en lång resa i minnenas arkiv.
Du upptäckte något som fick dig att förstå att det var tid att gå,
att inte se tillbaka, bara fortsätta framåt, upptäcka och förstå.